Translate

Choose language in the menu to the right. Use Google to translate the web site.

We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Google Translate Logotype
Här är du: Startsidan » Uppleva och göra » Offentlig konst
Huvudmeny

Offentlig konst

Du behöver inte besöka en ateljé eller ett museum för att beskåda konst här i Aneby!

Oavsett om det gäller torg, skolor eller parker, så går det att hitta något att fästa ögonen på och begrunda.

Byst i Svartåparken

A P Andersson - Byst i Svartåparken

Anders Peter Andersson - Mannen som formade Aneby

I samband med Norra Vedbo härads utställning om lantbruk, industri och hantverk i juni 1950, avtäcktes en byst i Svartåparken av samhällets skapare Anders Peter Andersson (1859-1931). Inte mindre än 10 000 människor bevittnade avtäckningen som utfördes av biskop Torsten Ysander från Linköping. Inskriptionen på bysten lyder "Han planlade vårt samhälle".

Det som är intressant med denna byst är att den egentligen inte föreställer Anders Peter Andersson. Han undvek nämligen att låta fotografera sig och det fanns bara någon enstaka bild av honom. Då man inte fann någon passande bild att använda sig av vid skapandet av bysten, lät man istället hans sonson Gillis Andersson, (1912-1968), sitta modell. För äldre Anebybor är det därför Gillis Andersson som står avbildad i Svartåparken.

Den spännande historien om hur A P Andersson byggde upp Aneby samhälle finns beskriven i hembygdsforskaren Göran Engströms bok "Anders Peter Andersson - Mannen som formade Aneby". Boken finns att köpa i kommunhusets reception.
Tillbaka

Dopgrav i Aneby kyrka

I Aneby kyrka finns ett konstverk som på flera sätt är unikt. En dopgrav som bär namnet "FAR, SON & CO" och är skapad av Anebykonstnären Johnny Hansen. Det finns bara ytterligare ett fåtal dopgravar i den svenska kyrkan runt om i landet och detta är med all säkerhet den vackraste. Johnny menar att man valde att bygga dopgraven eftersom det finns mycket frikyrklighet i Aneby som den svenska kyrkan har inspirerats av.

Johnny valde att kalla verket "FAR, SON & CO" istället för "Fadern, Sonen och den Heliga ande" för att visa på att språket och tiden alltid förändras. Själva bassängen är täckt i mosaik och fylls upp med vatten vid vuxendop. Ovanför denna sträcker sig en avbildning av en klippa. Upp ur klippan skjuter tre mosaikpelare. Pelarna är fulla av detaljer och den som letar kan bland annat hitta de tre vise männen, Betlehemstjärnan och andra bilder.

En annan viktig detalj är den sten i klippan man trycker på för att det ska börja strömma vigt vatten ur klippan som används vid vanliga barndop. Denna finess är en liknelse över när Mose gick i öknen med israelernas barn och de saknade vatten och Mose fick fram det genom att knacka på en klippa.
Tillbaka

Huvudridå i Konserthuset

Huvudridå

Huvudridån i Konserthuset bestod tidigare av ett rött sammetstyg men i samband med renoveringen 1992 så beslöt man att konstnären Sven Karlsson från Frinnaryd skulle få komma med ett nytt förslag. Han föreslog ett ljust möbeltyg med applikationer vilket konserthusstyrelsen antog.

Karlsson valde att kalla sitt verk "Till havs". Inspirationen fick han av sången med samma namn när han hörde den rytmiska inspelningen av denna melodi framföras av jazzsångaren Clas Jansson. "Vinden kommer från sydväst och drar in i Konserthusets ridå där vågorna går höga", sa Karlsson vid invigningen den 4 april 1992.
Tillbaka 

Konst i Kommunhuset

Konst i Kommunhuset

Konst i Kommunhuset

Anebys kommunhus är inte bara en plats för administrativt arbete. Förutom den vackra utformningen så är detta en byggnad som också erbjuder en hel del konst.

Två sidor

I kommunhusets centralhall finner du Arne Isacssons fyra akvarellmålningar som bär titeln "Två sidor". Akvarellerna är uppdelade två och två över hallens mittaxel och representerar det småländska skogslandskapet.

De två bilderna till vänster visar upp en kärv sida av vårt landskap. Den ena bilden domineras av mörka färger och visar upp en ung granskog under en grågrön höstdag. Den andra föreställer en nyplantering av gran under en vinterdag. De två bilderna på högersidan föreställer lövskog och har en ljusare ton med känslan av våren. Den ena domineras av en gulbrun färg med ett milt vårljus som lyser in över den mjuka lövskogen. I den andra bilden står man mitt inne i skogen bland trädstammar och grenar som spretar åt olika håll. I denna bild är också årtalet för kommunhusets invigning -1988 - på ett finurligt sätt inflätat.

Trädgårdsmästare

Vid invigningen av kommunhuset, 1988, anlitade Anebys kulturnämnd konstnären Sven Karlsson från Frinnaryd som konstnärlig konsult. Han fick i uppdrag att välja ut de konstverk som skulle finnas i byggnadens centralhall.

Under ett besök hos Karlsson valde Föreningssparbanken i Aneby att köpa en av hans egna tavlor, "Trädgårdsmästare", som en gåva till kommunhuset. Karlsson rådfrågade Arne Isacsson, som bidragit med sina fyra akvareller "Två sidor" till byggnaden, om att ha med sin egen tavla i centralhallen. De fann att de två konstverken passade i perfekt harmoni med varandra då "Trädgårdsmästare" placerades under Isacssons högra akvarell. Sivert Lindholms urnor med dess ormbunkar, i centralhallens mitt, anslöt även de till tavlorna på ett vackert sätt. Dessvärre har nu "Trädgårdsmästare" flyttats till en annan del av hallen där den avskiljs från de andra verken.

Sven Karlsson berättar att "Trädgårdsmästare" är en ljus och livfull tavla föreställande en äldre figur. Trots ålder ger denne en känsla av pigghet och av att ha svikt i stegen. Omgiven av spretiga grenar och med häcksaxen i händerna står han och kikar upp mot himlen som för att avgöra väderleken.

Förutom "Trädgårdsmästare" har Sven Karlsson i Aneby också gjort huvudridån i Konserthuset och mobilen i Ekotopias hörsal.

Spår av liv

"Spår av liv" är titeln på den utsmyckning av Lizzie Olsson-Arle som går att finna i kommunhusets matsal. Utsmyckningen består dels av tre objekt och dels av två så kallade "triptyker", vilket betyder tredelad bild.

Det första betraktaren möter är ett objekt i trä av två äldre möbeldelar som är sammansatta. Objektet är omsorgsfullt målat och ger intrycket av ett klockur. En fågel är placerad på urtavlan som en symbol för frihet och under denna finner vi en text som lyder "Kom hör min vackra visa som fågeln diktat har". De två andra objekten är små lådbilder med insydda figurer. I den ena lådan finns en hopprepshoppande flicka under en sol, i den andra en äldre promenerande figur.

Längre in i matsalen hittar du de två tredelade bilderna i textil. De olika färgfälten är placerade så till varandra att en harmonisk rytm uppstår. Den ena av bilderna innehåller bland annat två dragkedjor. Drar man ned dessa finner man en man och en kvinna.

Urnorna

Sivert Lindholms urnor är gjutna i järn och är placerade ovanpå varandra i centralhallens mitt. Urnorna står på en likformig sockel gjord i Ekebergsmarmor, som ger en varsam övergång från golv till skulptur.

I urnorna är ormbunkar planterade, vilka växer över kanten som om de vore en fortsättning på urnornas form. Järnet som urnorna är gjutna i får åldras på ett naturligt sätt, vilket gör att materialet känns levande.

Utan titel

Framför ingången till kommunhuset står Kajsa Mattas skulptur "Utan titel". Skulpturen kan ses som en slags Mariabild och har en mjuk kvinnlig form framtagen ur ett hårt material. Placerad i samhällets centrum står den utstrålandes ett lugn och en hälsning till människan om eftertanke. Skulpturen ansluter dessutom på ett fint sätt till husets vertikala mittaxel.
Tillbaka

Mobil i Ekotopias hörsal

Den vackra hörsalen i Ekotopia har ett visst lugn med sin asppanel på väggarna, återbrukat tegel och parkettgolv. Det var denna inredning som inspirerade Tranåskonstnären Sven Karlsson när han gjorde den ståtliga mobil som hänger i taket på rummet. Att hänga tavlor eller liknande på väggarna tyckte Karlsson var onödigt då de redan var vackra så som de var. "Man får ta hänsyn till vad som finns i rummet", menar han.

"Aspens visa" är mobilens namn och symboliserar en lugn rörelse av asplöv i vinden. Konstverket består av en stång i silverstål som sitter högst upp i taket. Utifrån denna hänger nylonlinor som är vagt synliga när man står på golvet och blickar uppåt. I nylonlinorna hänger runda plexiglas som symboliserar asplöven. När värme stiger upp mot taket rör sig plexiglasen sakta och rofullt. Konstverket färdigställdes 1999.
Tillbaka

Orkidé i lekparken vid Antuna

Orkidé i lekparken vid Antuna

Orkidé i lekparken vid Antuna

I lekparken nedanför Antunas servicehus finns ett mycket exklusivt och annorlunda konstverk; en skulptur som konstnären Axel Nordell valt att kalla Orkidén. Och visst föreställer den en blomma om än i en väldigt originell tappning. Orkidén har nämligen fyra blad utformade som rutschkanor som barn kan åka nedför. Helt enkelt en blandning av konstverk och lekredskap.

Orkidén är gjord av konstnären Axel Nordell och köptes av kommunen 1973.

Men det är inte bara Aneby som har förärats detta konstverk. I Paris står nämligen det enda andra exemplaret.
Tillbaka

Sagan om Anne och Arne i Parkskolan

Curt Andersson, Huskvarna, var chefsarkitekt när Parkskolan byggdes i Aneby 1985. I samband med bygget skrev han "Sagan om Anne och Arne". Berättelsen är skriven speciellt med tanke på Anebybygden, då paret Anne och Arne bosätter vid den då obefolkade platsen och bygger en gård som får namnet Aneby gård.

I berättelsen speglas också bygden i mer modern tid med Bredestads, Marbäcks och Bälaryds kyrkor, Stalpet, några gamla gårdar som Skärsjö och så de "blå grindarna", det vill säga Blå Grindar.

Själva konstverket kom till när Curt Andersson gjorde en akvarell som tolkning av berättelsen. Konstnären Kristine Packalén, Nobynäs, använde sedan denna akvarell som förlaga, när hon vävde det slutgiltiga verket av "Sagan om Anne och Arne", som invigdes i skolan den 24 januari 1986.
Tillbaka

Skulpturgrupp på Fredstorget

Skulpturgrupp på Fredstorget

Skulpturgrupp på Fredstorget

Rune Karlzon är skaparen bakom skulpturgruppen "Rött anteckningsblock" som går att beskåda på Fredstorget. Skulpturgruppen är gjord i Askerydsgranit som fortfarande bryts och är enligt uppgift den rödaste graniten i världen.

Det stora rektangulära blocket är placerat i vattenbassängen och är kanske den del av gruppen som man först lägger märke till. De fyra sidorna av blocket symboliserar alla olika saker.

Den västra sidan kallas Aneby-sidan och visar på anteckningar knutna till orten. Alla dessa anteckningar är samlade runt tecknet för samhälle.

På nordsidan möter oss mannen med borrmaskinen - han som tagit blocket ur klippan. Tyngden understryks genom anteckningen "14 900 kg".

Södersidan är den sida som är riktad ut mot trafiken och har de flesta och tydligaste anteckningarna. Här syns ansikten och människor i grupp för att visa på att torget bör vara en samlingsplats för alla.

Fredssidan kallas den sida som pekar mot öst. Här finns fredsduvan och fredstecknet. Som kontrast till detta har vi den lilla pelaren i vattnet bredvid blocket. Detta är yxmannen som höjer sitt vapen. Men på fredssidan talas också om möjligheten att välja fredsduvans eller slaghökens väg.

Den höga pelaren utanför bassängen innehåller profiler på kvinna, man och två barn. Över hörn blir varje profil en dubbelprofil. En släktbild.
Tillbaka

Staty på torget i Frinnaryd

Oskar Jarén (1877-1954) var bygdefotografen som under 40 år dokumenterade Frinnaryd samhälle och dess omgivningar med sin enkla lådkamera. Han efterlämnade en samling på 2 000 glasplåtar och 1 000 moderna negativ, som till största delen förvaras på Jönköpings Länsmuseum.

Den 6 december 1997 invigdes den staty av Jarén som står på torget i Frinnaryds samhälle. Initiativtagare till statyn var Frinnaryds Samhällsförening. Den är gjord i naturlig storlek men kan tyckas vara väldigt liten. Jarén var nämligen bara en meter och 40 centimeter lång.

Statyn utfördes i brons av en av landets främsta skulptörer, Thomas Qvarsebo från Stockholm. Qvarsebo är kanske mest känd för att ha gjort den byst av Olof Palme som står i riksdagshuset, samt den av Lennart Hyland i Radiohuset.
Tillbaka

Väv i Biblioteket

Väv i Biblioteket

Väv i Biblioteket

Ovanför spiraltrappan i Anebys bibliotek hänger en tredelad bildväv, en så kallad triptyk. Konstverket heter "Fantasi och verklighet" och är gjort av konstnären Monica Hult-Södergren från Jönköping.

De tre bilderna är vävda i ryssväv och snärjteknik. På den ena bilden finner vi ett träd som symbol för kunskap, den andra visar solen som ett tecken på glädje och värme, och på den tredje bilden har vi månen som symboliserar fantasin. Monica Hult-Södergren menar att konstverkets budskap anknyter till upplevelsen i böckernas värld och bibliotekets kulturella verksamhet.

Konstverket beställdes av kulturnämnden i Aneby genom Bengt Claesson, och invigdes den 4 maj 1991 i samband med bibliotekets egen invigning, under stort pådrag och besök från bland andra författarna Torgny Lindgren och Ingrid Persson.

Monica Hult-Södergren har en utbildning från Konstfackskolan i Stockholm och har varit verksam sedan 1965. Förutom "Fantasi och verklighet" har hon i Aneby bland annat gjort konstverket "Carpe diem" som finns på Furulidskolan.
Tillbaka

Senast kontrollerad: 2012-03-20.
Snabbkommandon: Snabbkommandon[0] Startsida[1] Nyheter[2] Webbplatskartan[3] Sök[4] Sidans innehåll[S]