Aneby
Godsägare Anders Petter Andersson på Skärsjö köpte Aneby Gård 1907. Han styckade av norra delen och började planera för samhället Aneby. Han gjorde som brukligt var vid den här tiden och stakade ut kvarter med fyra hörntomter i varje och därtill 24 m breda gator. Det fanns vid den tiden bara tre hus i Aneby, förutom torp och backstugor. Själv byggde Andersson ett hus på Järnvägsgatan 34. Det finns kvar i relativt orört skick. Fram till 1920 byggdes inte mindre än 140 lägenheter. Hos Andersson centraliserades flera ämbetsverk. Han var vägmästare, byggnadsnämnd och hade ensamrätt till tomtförsäljning.
Bredestad
Intill Bredestad kyrka ligger Bona Gästgivargård från 1750-talet som har socknens enda runsten i trädgården. Den hittades i gästgiveriets grund under en renovering på 1950-talet. I dalen kan man se en Fallossten från järnåldern. På 1760-talet anlades ett tegelbruk och ugnen och en av ladorna finns kvar än idag. Skolmuseet och soldattorpet Hultastugan i kyrkparken är andra intressanta sevärdheter. Från Skrivarebergets topp har man fin utsikt över Bredestadalen.
Marbäck
I Marbäck hembygdsgård förvaras en gammal ekplanka, på vilken det sitter en kopparplåt med följande inskription. "År 1766 när Svea Rikes Konung Gustaf III såsom dåvarande kronprins reste att möta sin tillkommande gemål nu Drottning Sophia Magdalena uppkom denna sällsynta Flottholmen vid dess förbiresa" - Flottholmen var en märklig ö med den egenskapen att ibland ligga över, ibland under vattenytan i Ralången. I kyrkböckerna fördes under tiden 1696-1887 mycket noggranna anteckningar om ön. Orsaken till dess stigande eller sjunkande ansågs förebåda krig, pest eller andra olyckor. Sedan sjön i början av 1900-talet sänktes, har ön legat synlig över vattnet.
Askeryd
I Askeryd har det funnits bosättningar sedan stenåldern, härom vittnar många fynd, gravhögar och gravrösen. Namnet Askeryd nämns första gången 1282 då det skrivs "askeryt". Namnets första del är sannolikt identiskt med trädnamnet ask, dess senare del "ryd" betyder röjning. Boplatsen Askeryd har namngivit socknen och namnet tyder på att bosättningen skett under vikingatiden. Den nuvarande stenkyrkan i Askeryd började uppföras under 1100-talets slut. Hemsida Askeryds Hembygdsförening.
Bälaryd
Kyrkan i Bälaryd var ämnad att ligga på annan plats än vad som nu är fallet. Folket som inte hade fått vara med och bestämma, rev ner den påbörjade kyrkan eftersom de tyckte att platsen var illa vald. Det beslöts att slumpen skulle få avgöra var kyrkan skulle byggas. Därför band man ihop två baggar och där dom stannade och sa "bää" skulle kyrkan ligga, därav namnet Bälaryd. Kyrkan är från 1200-talet. Den första skolan, inrymd i sockenstugan vid kyrkan, startade 1830. Fattigvård bedrevs, till slutet av 1920-talet, i den nuvarande Bygdegården.
Frinnaryd
Frinnaryd socken var en renodlad jordbruksbygd ända fram till 1870-talet. Järnvägen kom och medförde genomgripande förändringar. Östra stambanan mellan Katrineholm och Nässjö blev en pulsåder i det svenska järnvägsnätet. Frinnaryd samhälle blomstrade i några decennier som stationssamhälle. Hemsida Frinnaryd.
Sunhultsbrunn
Samhället Sunhultsbrunn har fått sitt namn på grund av den hälsokälla som finns vid Brunnsgården. Vattnet är järnhaltigt och under hälsobrunnens blomstringstid efter 1850-talet uppfördes en brunnssalong över källan. Under brunnssäsongen i juni-juli erbjöds också bad i badhuset av "baderskor", där det fanns varmbad, gyttjebad och andra medicinska bad. Hemsida Sunhultsbrunn.
Lommaryd
Lommaryd socken är en utpräglad jord- och skogsbygd och rymmer ett rikt kulturlandskap med spår från äldre och yngre järnålder. Därom vittnar många fornlämningar som gravfält och stenkretsar. Lommaryd kyrkby har en ståtlig kyrka byggd av tätt sammanfogade röda granitblock. I början av 1860-talet byggdes en övervåning på sockenstugan och det blev sedan det första riktiga skolhuset i socknen. Innan dess hade undervisning bedrivits ute i byarna av ambulerande lärare som tjänstgjorde både som kyrkväktare, kantorer och barnalärare.
År 1933 byggdes det nuvarande skolhuset. Som en äkta småländsk liten by ligger de rödmålade husen som utgör skola för låg- och mellanstadiet, dagis och förskola och mitt emot ligger kyrkan. Gymnastiksalen finns i en särskild byggnad. I den gamla lärarbostaden hittar man den trevliga matsalen. Hemsida Hullaryds Samhällsförening.
Hullaryd
Hullaryds by i Lommaryds socken var länge centralort innan järnvägen kom. Under 150 år var Hullaryd Norra Vedbo Härads tingstad, fram t.o.m. 1909 då tinget flyttade till Tranås. Hullaryd har varit tingsplats och militär mönstringsplats och fram till omkring 1940 hölls här häradets största torg. Tidigare fanns här även ett rikt näringsliv bestående av bl.a. garveri, skoaffär, färgeri, slakteri, charkuteriaffär och två lanthandlare. Strax utanför byn ligger ett gravfält från vikingatiden. I Hullaryd ligger även Thelegården, tidigare kommunalhus och numera allaktivitetshus med samlingslokal, biblioteksfilial och datastuga. Hemsida Hullaryds Samhällsförening.
Ralingsås
Ralingsås i Lommaryds socken är rätt unik. 14 småbruk som för 1-2 generationer sedan klarade försörjningen för en storfamilj vardera. Ofta tre generationer tillsammans. Det unika består i att alla hus och lillstugor i stort sett är använda som åretruntbostäder än idag. Det finns inte ett spår av den typiska glesbygdsutvecklingen med större delen av husen endast använda på sommaren. Tvärtom hyr man ut mangårdsbyggnaden eller lillstugan om man inte behöver den själv. Idag finns bara en heltidsbonde och han brukar större delen av gårdarnas areal. Byn är mycket långsträckt, drygt 2 km mellan Larsgården längst i söder och "Ingenting" längst i norr. Ja det är rätt, det fanns en stuga, numera riven, som kallades Ingenting. När torparen kom för att anmäla en födsel frågade prästen "Vad heter stället där ni bor?" "Ingenting" svarade torparen och så var det inskrivet i kyrkboken som adress för den nya bybon. Ralingsås ligger på en ås utefter sjön Ralången. Med vidsträckt utsikt åt alla håll. Alltså inget "mörkaste Småland" utan något av det LJUSASTE och naturskönaste som Småland kan visa upp.
Vireda
Vireda kyrkby är kulturhistoriskt mycket intressant. Fornlämningar berättar om tidig bosättning. Kyrkan, en vacker träkyrka är ett minne från medeltiden. Kring sockenkyrkan ligger skolbyggnaderna och mittemot en gammal sockenstuga som byggdes under 1600-talet, denna används idag som församlingshem.
Haurida
Haurida socken ligger i Norra Vedbo härad och är en av häradets minsta socknar. Ved är det gamla namnet för skog och ett talande exempel på detta är Holaveden, som utgör häradets norra skogrika och bergiga gränssträckning mot Östergötland. 1292 nämns Haurida första gången under namnet Hagryd. Namnen har sedan växlat mellan Haugrida, Hagrida, Hafrida, Havrida och Haurida. Namnet anses av de flesta ortsnamnsforskare leda sitt ursprung till en hägnad röjning. När poststation inrättades i socknen vid årsskiftet 1873/74, torde dock namnet Haurida för framtiden ha blivit definitivt fastlagt. I Haurida ligger också Åsens by - ett kulturreservat som visar hur en Småländsk by såg ut vid sekelskiftet 1900. Hemsida Haurida hembygds- och fritidsförening.
